Ukraina

Ukraina 

                                                               

Ordet Ukraina kommer av ett slaviskt ord för "på gränsen" "nära gränsen".
Geografi och klimat

 

Yta: 603 700 km2
Angränsande länder: Ryssland, Vitryssland, Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien, Moldavien.
Tid: svensk + 1 timme
Huvudstad: Kyiv (Kyiv på ukrainska; 3 milj invånare 1996)
Övriga städer av vikt: Charkiv (1,61 miljoner invånare 1993), Dnipropetrovsk (1,18 miljoner), Donetsk (1,21 miljoner), Odessa (odesa;1,08 miljoner)
Medeltemperatur/dygn: Kyiv -6 C (jan), 20 C (juli)
Medelnederbörd/år: Kyiv 615 mm
Högsta berg: Hoverla (i Karpaterna; 2 061 m ö h)
Viktigaste floder: Dnepr (Dnipro); Donau, Dnestr (Dnister), Södra Bug, Norra Donets
Största sjöar: Dnestrovskij lima (vid Dnestrs utlopp i Svarta havet); flera konstgjorda sjöar längs Dnepr och Dnestr.

 

Ukraina är till ytan något större än Frankrike och är därmed Europas näst största stat efter Ryssland. Landet gränsar till sju länder. Det har en relativt lång kust vid Svarta havet. Nästan hela Ukraina består av vidsträckta slätter. De uppodlade stäpperna kring floden Dnepr i centrala Ukraina tillhör Europas bästa jordbruksmarker.
Ett bälte av högplatåer sträcker sig från nordväst till sydöst. Egentliga bergskedjor finns endast i den allra västligaste delen, där Karpaterna ligger, samt på halvön Krim. I nordväst utbreder sig ett stort bälte av skogvegetation och träskmarker.
Större delen av Ukraina har ett typiskt inlandsklimat av stäppkaraktär med kalla vintrar och varma somrar. I väster påverkar varma, fuktiga vindar från Atlanten klimatet, som där blir något mildare på vintrarna än i de östra landsdelarna.
Södra delen av Krim har ett subtropiskt klimat.

 

Arbetsmarknad och sociala förhållanden.

 

Den öppna arbetslösheten är låg, men många anställda bedöms vara undersysselsatta. Lönerna betalas ofta ut först efter månaders förseningar,vilket vid upprepade tillfällen har utlöst strejker och protestdemonstrationer.
Den trygghet på låg nivå, som fanns under den sovjetiska tiden har vittrat bort efter självständigheten. Den ekonomiska krisen har lett till sänkt levnadsstandard för stora grupper. Reallönerna beräknades ännu våren 2000 bara motsvara 40 procent av lönenivån 1992.
Allehanda sociala bidrag och subventioner har avskaffats eller urholkats under åren av hyperinflationen 1992-1994, då hushållens besparingar gick upp i rök.
Att levnadsstandarden inte är fullt så katastrofal som statistiken antyder beror på att ukrainarna hittar sätt att överleva som går myndigheterna förbi. Sidoinkomster och mutor är vanligt.
Stora grupper har också tillgång till en privat täppa där frukt och grönsaker odlas.
Den ökade fattigdomen och sociala otryggheten har kraftigt försämrat folkhälsan. Medellivslängden har sjunkit för både män och kvinnor.
Sjukdomar som tuberkulos, difteri och kolera har ökat. Hälsoeffekterna av olyckan i Tjernobyl är omdiskuterade. Ett ökat antal missbildningar, cancerfall samt sjukdomar i luftrör och mage har av vissa forskare kopplats ihop med strålningen från Tjernobyl, men enligt Världshälsoorganisationen, WHO, och Internationella atomenergiorganet, IAEA, kan det bara bevisas att fallen sköldkörtelcancer hos barn har ökat.
Sjukvården är i princip avgiftsfri, men ofta krävs mutor till vårdpersonal och läkare för att få den behandling som önskas.
Bristen på läkemedel och medicinsk utrustning är skriande.
Alkoholmissbruket är utbrett. Problem med narkotika har börjat växa i vissa städer i söder. I samband med detta sprider sig hiv-smitta hastigt i städer som Odessa och Mykolajiv.
De sociala klyftorna växer. Den före detta kommunistiska eliten och maffialiknande grupperingar har tillskansat sig betydande rikedomar på folkflertalets bekostnad.

 


Källa: Utrikespolitiska Institutet 2001